Sunday, September 6, 2009

HARÍI NASAUN, IGUALDADE NO LUTA FETO NIAN

0 comments

SAIDA MAK HARÍI NASAUN ?

Iha materia polítika barak maka ko'alia kona-ba kodik haríi nasaun. Ema barak dehan haríi nasaun ne’e hanesan identiku ho prosesu demokrasia. Nu’udar nasaun foun, ita iha dezafiu bo’ot tamba muda husi sistema kolonialismu no okupasaun militar ne’ebé fó impaktu bo’ot ba mentalidade ita nian nasaun. Agora, ita sei simu tutan husi beiala sira ne'ebé mak karakterizadu ho sistema feodal no patriakal. Sistema patrealismu ne’e mós sei sai nu’udar dezafiu bo’ot ida ba jerasaun fóun nebe sei tenta atu haburas hametin sistema ida ne’e. Maski sistema patrialismu halo feto sira iha segunda klase, ita sees husi faktores istoriku ne'ebé hatudu envolvimentu feto iha prosesu haríi nasaun desde inisiu kedas, desde iha organizasaun feto ho naran OPMT. Iha tinan 1974, depois ita hetan restaurasaun independensia iha 2002, sosiedade civil sai fali faktores importante ida ba prosesu demokratizasaun. Feto nu’udar forsa polítika bo’ot iha Timor Leste kaer xave ba situasaun polítika nasaun ida ne’e liu husi prosesu eleisaun nu’udar instrumentu demokrasia.

Ita bele haree iha lei eleitorál iha ne’ebá hatuur quota jéneru ida ne'ebé lei dehan katak en kada grupu de quadro tenki iha pelumenus feto ida. Artigu iha lei eleisaun ne’e hanesan resultadu ida husi sosiedade sivil ne'ebé ijiji quota 30% ba feto iha Parlamentu. Maski hetan de'it quota jéneru 4 : 1, pelumenus iha avansu. Iha vida polítika, foin dadauk husi kandidatura prezidente nain ualu, kandidata ida mak feto. Iha Parlamentu sira, ita iha mós Grupu Feto Parlamentar (GMPTL), feto mós iha membrus governu, Ministra to’o Vise Ministra, feto mós bele kaer pozisaun Diretora Publiku, no pozisaun iha diretor sira nia okos, ne’e avansa ida ba feto nia partisipasaun iha haríi nasaun. Ne’e signifika ita nia país fó vantagem ba ita nian an no ita rasik komesa hahu fó valor ba ita nian an. Maibé feto sira seidauk uza sira nia forsa politiku ho maximu atu bele lori feto maluk sira avansa ba oin husi dizigualdade. ***

IGUALDADE JÉNERU IHA TIMOR LESTE

Valor ida husi prinsipiu Direitus Umanus dehan katak ema hotu-hotu moris nu’udar ema livre ida, iha direitu no dignidade hanesan laiha diferensa jéneru, rasa, suku, relijiaun, etnika nomós idade. Husi prinsipiu ida ne’e, Timor Leste nu’udar membru Nasoens Unidas iha obrigasaun ida atu bele garantia igualdade direitus entre feto no mane atu sira bele goza sira nia direitu iha setor ekonomia, sosial, kultura, sivil, polítika no setor seluk tan.

Igualidade jéneru entre feto no mane hanesan direitu ida ne'ebé fundamental iha justisa sosial. Maibé feto barak sei hetan dizigualdade jéneru liu-liu iha parte edukasaun, saúde no ekonomia. Kuaze dois terco husi populasaun mundial analfabeto mak feto ne'ebé mós fó influensa maka’as ba transfere informasaun jéneru iha sosiedade nia laran. Ho edukasaun, feto maluk sira bele sai matenek nomos bele halo mudansa iha ita nia moris atu bele kontra sistema ne’e rasik. Impaktu husi ne’e mak sistema patriakal metin nafatin iha sosiedade nia leet. Laós de'it akontese iha fatin rurais maibé akontese mós iha sidade Dili. Iha mundu tomak inklui mós Timor Leste, diskriminasaun ne'ebé bazeia ba jéneru hanesan kauza prinsipal ida ba akontese violénsia doméstika . Tamba ne’e Governu Timor Leste iha dever atu haka’as an hodi halakon diskriminasaun ida ne’e liu husi sistema lei.***

HAKOTUK DISKRIMINASAUN BA FETO

Diskriminasaun ba feto ne’ebé buras nafatin iha ita nia sosiedade presiza atensaun maka’as husi feto sira. Hakarak ka lakohi, feto hotu tenki hanoin ba feto maluk sira iha area rurais ne’ebé infrenta difikuldade bara-barak no sai vítima nafatin. Ne’e realidade ne'ebé feto sira tenke simu.

Halakon diskriminasaun komesa husi ita nian an rasik, ita-nia familia foin hakat ba ita nia komunidade. Feto la bele moe no tauk atu avansa ba oin. Tempu to’o ona para feto maluk sira mós bele tuur iha oin atu bele foti dezisaun no luta ba futuru feto nian. Solidariedade entre feto ho feto nomos entre feto ho mane hanesan parseiru tenke hametin liu husi partisipasaun media komunikasaun hanesan matadalan ba sosiedade.***

LUTA IGUALDADE NO POLITIKA

Ema barak hatete politika laos fatin ba feto sira tamba area ida ne’e nakonu ho konflitu, hadauk malu poder, agresifitas, negoizasaun politika, no seluk tan. Area ida ne’e mos presiza profil publiku ne’ebe diferensa ho karakterismu maioria feto moris iha area domestika. Maibe kondisaun ida ne’e la halo feto sira fraku, feto barak sei enforsu sira an atu bele involve iha politika no sai lideransa diak ida hanesan Benazir Bhutto, eis Presidente Pakistan, Corazon Aquino, eis Presidente Philipina, Megawati Soekarnoputri, eis Presidente Indonesia, Margareth Teacher, Hilarry Clinton no seluk tan.

Feto Timor nia luta iha tempu pasadu hatudu ba ita katak sira mós bele hamriik kaer kilat hanesan mane iha invasaun to’o resisténsia. Iha tempu ukun an, maski infrenta problema oin-oin, movimentu luta ba igualdade kontinua nafatin. Agora dadaun, feto barak mos bele tuur iha Parlamentu Nasional, serbisu iha ita nia governo, involve iha area ekonomia, edukasaun no saude inklui setor-setor privadu seluk- tan. Husi Eleisaun Legislativa tinan 2007, feto nain 19 hetan posisaun hanesan deputada iha Parlamentu Nasional. Maibe resultadu husi Eleisaun ba Lideransa Komunitariu tinan 2004 hatudu seluk, partisipasaun feto iha nivel suco sei kiik tebes, feto nain 4 deit eleito sai Xefe Suku husi 442 total suku iha Timor Leste. Nesesidade feto hanesan sexu maioria iha Timor Leste lahanesan ho mane sira. Nesesidade ida ne’e so feto deit bele hatene tamba ne’e sira presiza forsa politika boot ida atu bele halo mudansa iha politika nasaun ida ne’e ba politika ne’ebe sensitivu jeneru no resolve konflitu ho dame no la usa violensia.

Estadu rasik mos tenke tau matan ba posisaun feto iha prosesu politika tamba sei sira haluha asuntu feto durante foti desizaun maka ida ne’e hanesan kontra direitus humanus tamba feto hanesan votantes mairioa iha nasaun ida ne’e. Ita mos bele dehan demokrasia ne’ebe la involve partisipasaun feto laos demokrasia no legitimasaun ne’ebe mosu husi prosesu politika ne’ebe demokratis tenke haree ba intereste husi sira nia votante ne’ebe kompostu husi feto no mane. Realidade hatudu mai ita, iha politika, komposizaun entre feto no mane seidauk balansia, mane involve barak liu duke feto. Ida ne’e halo feto nia lian ba sira nia nesesidade sai fraku no sira la bele lori mudansa signifikant ba kondisaun ne’ebe sira enfrenta. Tamba ne’e ita, feto presiza aumenta feto nia partisipasaun ativa iha instituisaun politika hotu hotu husi nivel aldeia too Parlamentu Nasional.***

SAIDA MAK ITA TENKE HALO?

Feto barak sei moris iha dizigualdade jéneru, maski feto balun kontinua nafatin luta ba asuntu igualdade no direitu feto nian. Maibé luta ba igualdade jéneru la’os de'it luta ativista feto sira. Mós, la’os responsibilidade husi deputada feto sira iha Parlamentu Nasional. Asuntu igualdade jéneru hanesan ita hotu-hotu nia luta, la hareé ba sexu feto ka mane, hotu-hotu iha responsibilidade atu bele moris ho igualdade entre feto no mane atu bele hametin kontrusaun nasaun Timor Leste. Tamba ne’e, mai ita hamutuk fó ita-nia solidariedade, fó liman ba malu, labele sai tan opozisaun ba feto maluk rasik nomos tenki iha konsistensia no konsensu nasional atu bele avansa ba oin.

Iha Eleisaun ba Lideransa Komunitaria 2009 oin mai fo ona dalan luan ida mai ita atu bele halao mudansa iha ita nia sistema moris loron-loron liu-liu iha ita nia aldeia no suco. Liu husi eleisaun ida ne’e feto hotu bele kontribui iha luta ba igualdade iha aldeia no suco ida ida ho kandidata no apaoio feto maluk sira ne’ebe iha kapasidade boot atu bele kaer kargo hanesan Xefe Aldeia, Xefe Suku no tuur hanesan membru Konselhu Suku. Se iha pasadu feto sira bele hatudu sira nia brani hasoru militarismu Indonesia nusa ita la bele hamrik hamutuk kaer feto nia luta no dudu feto potensial sira iha Timor laran tomak sai LIDERANSA iha aldeia no suco ida-ida. Opurtunidade ida ne’e bele hametin liu-tan funsaun reto iha harii ita nia nasaun tamba feto mos iha direitus hanesan mane sira atu tuur hanesan lideransa ba nasaun doben Timor Leste.

Komesa ohin, mai ita hamutuk loke dalan no apoio feto potensial sira bele kompete iha Eleisaun ba Lideransa Komunitaria 2009.***


0 comments:

Post a Comment